Stornäset i Sund hör till Kastelholms kungsgård. I dag används marken för skogsbruk, fiske, natur- och kulturvård, viltvård och friluftsliv. Området har brukats i över tusen år och har en historia som man kan se spår av ännu i dag. För åländska förhållanden är området unikt, ett kulturarv vi alla gemensamt ansvarar för och förvaltar åt kommande generationer.

Området runt kungsgården i Kastelholm etablerades tidigt för bondenäring. Om själva kungsgårdens historia vet man egentligen inte så mycket, men man tror att kronan redan under slutet av 1300-talet hade en gård i Sund, i området där Kastelholms slott byggdes. Under medeltiden fanns ett antal byar på Stornäset. Byarna avvecklades på 1540-talet av kung Gustav Vasa som lade markerna under kungsgården. Tanken med kungsgårdarna var att göra dem till mönsterjordbruk.
Gustav Vasa utnämnde också Åland till kunglig jaktpark, där de skogsområden som hörde till Kastelholms kungsgård hade stor betydelse. Angående den medeltida bosättningen i området finns det ännu mycket kvar att utreda och undersöka. Eftersom området är oexponerat (obebyggt) finns det goda chanser att fortfarande hitta spår av bosättning.

Området består av strandnära skog och tillhörande vatten och omfattar ca 170 hektar. Naturen är varierande, här finns flera skogs- och naturtyper som är karaktäristiska för det åländska landskapet, från bördiga lundar till karga impediment. Den långvariga skogsskötseln har präglat området och här återfinns livsmiljöer för en mängd olika arter. Upplevelsemöjligheterna i området är stora. Området anses vara det allra värdefullaste av landskapets skogsinnehav.

Stränderna har bevarats sammanhängande och obebyggda, vilket börjar bli allt mer sällsynt på Åland. Längs stränderna finns många fungerande lekbestånd som behövs för att bevara fiskepopulationerna. Lekområden hotas i dag av den strandnära bebyggelsen. Vikarna i det område Stornäset ligger är viktiga framför allt för gösbeståndet, men också för arter som abborre och gädda.  I norra Lumparn är den här typen av områden sällsynta.

Stornäset fungerar också som centrum för skogsbruksbyråns informationsverksamhet till allmänheten. I området finns i dag en 2,5 km lång skogsstig där man kan bekanta sig med olika naturtyper, skogsskötselåtgärder och trädslag. Här finns också exemplar av främmande trädslag som bok, douglasgran, silvergran och concortatall, som planterats på 1930-talet, samt platser där olika planteringsförsök har gjorts. Skogsstigen används bland annat av skogsklasser och andra besökare.

På Stornäset finns några sällsynta och särskilt skyddsvärda arter. De fridlysta rovfåglarna sparvhök och ormvråk har valt Stornäset som häckningsplats. Men det är viktigt att komma i håg att ett områdes naturvårdsvärde inte bara utgörs av antalet fredade arter. Stornäsets största värde består i att området är en ostörd oas i en region med, utifrån åländska förhållanden sett, tät befolkning. Oasen är viktig för djur och växter men också för människor. Här har även de som inte äger egen skog möjlighet att ta del av storslagna naturupplevelser. Här kan man till exempel vandra i skogen, plocka bär eller svamp och titta på fåglar. Området är även viktigt för jakt- och fisketurism. På Åland ägs över 90 % av marken av privatpersoner. Endast 2,5 % ägs av landskapet.

Ålands golfklubb har anhållit om att få arrendera området i syfte att bygga en ny golfbana.

Text och foto: Tove Teir-Siltanen